Tomas Melin

I tio års tid har mitt parti drivit “medborgarlön”, det vill säga principen om att alla ska ha rätt till en grundtrygghet. Som det är idag omfattar systemen främst de som redan är eller har varit inne på arbetsmarknaden, har man menat hittills.

Nu kan detta komma att förändras. Partistyrelsen har beslutat om en proposition, till årets kongress, som innebär att man slopar kravet på medborgarlön. Eller tycks innebära, kanske jag borde skriva. Internt har jag inte lyckats hitta den färdiga proppen. Tydligen är det viktigare att DN vet, antar jag.

Officiellt heter det att förslaget, som innebär att man slår ihop alla försäkringssystem till ett enda, är ett resultat av det rådslag som partiet hållt. Det är långt ifrån hela sanningen. Rådslaget bestod av två delar: en enkät och fysiska möten med diskussioner. De fysiska diskussionerna var givande på sitt sätt, men till största del handlade det om att de som drev processen försökta övertyga församlingen om det vettiga i deras eget förslag.

Enkäten var i sig också uppdelad på två delar. En del där deltagarna fick välja mellan fyra “modeller” och en del där deltagarna fick svara på värderingsfrågor.

Såvitt jag kan avgöra från DN är det “modell”-valet som varit avgörande för propositionen. I det fick “modell tre” mest stöd, och det är “modell tre” vi också ser nu i proppen. Men DN har en anledning till att man skriver “många” nu vill se en ändring, för det var ingen majoritet bakom modell tre.

Dessutom har annan stor kritik riktats mot modellerna, bland annat från mig. Anledningen till att modell tre vann är att modell tre var den enda modell som överhuvudtaget var realistisk. Modell ett och två var utformade på ett sätt som kräver gigantiska skattehöjningar, och modell fyra innebär i praktiken ingen väsentlig skillnad från dagens system. Att modell tre inte vann med större marginal är alltså snarast en oerhört stor seger för medborgarlönsförespråkarna.

Jag menar att man inte kan dra några som helst vettiga direkta slutsatser av enkätmaterialet. De värderingsfrågor deltagarna fick svara på visar tydligt på detta. Om modell tre tydligt var det enskilt mest frekventa svarsalternativet visar värderingsfrågorna på ett uppenbart mer motsägelsefullt resultat. Exemplen på detta är många, men tydligast visas det kanske igenom att 56% har svarat “ja!” på frågan “Grundtrygghet för alla är viktigare än inkomsttrygghet för de som har
inkomster”. 27% svarade “nja”, 12% “nej” och 5% “absolut inte!”. Samtidigt svarar 64% att “De flesta ska få 80 procent av sin lön när de är sjuka eller arbetslösa”.

En majoritet för två olika linjer som står emot varandra. Den ena har partistyrelsen valt att ta fasta på. Kommer man ignorera den andra?

Innan rådslaget sades det att målet var att ena partiet. Materialet visar att det blir svårt. Modell-valet kan man bortse helt ifrån, i min mening. Det valet var “riggat” i den meningen att det bara fanns en möjlig utgång. Då är värderingsfrågorna mer intressanta, och dessa visar på en djup oenighet. Men inte bara det, det visar också att samma deltagare avgivit svar som står emot varandra.

Det sista ger en möjlighet till rimlig tolkning. Det kan ge vid handen att det är tidsperspektiv det handlar om. Det ena kan man vilja ha nu, för att senare gå över till ett annat system som inte är möjligt i nuläget.

Det som DN skriver att miljöpartiet nu ska driva är ett bra förslag. För att verkligen ena partiet bör man föreslå kongressen att besluta att det här är första steget mot ett system med grundtrygghet. För så tolkar jag förslaget, och modellen på det sätt det lagts fram i rådslagsmaterialet: Det ger ingen grundtrygghet åt de som idag står utanför systemet, men för de som idag har rätt till stöd gör det systemet enklare att också få ut stödet. Det är positivt och verkligen ett steg i rätt riktning.

Men om man slutar där, om man säger att man efter ett sådant förslag är nöjd, då reagerar jag. Då bortser man från att resultat av enkäten faktiskt visar ett stöd för de som kongressen tidigare beslutat. Kongressens tidigare linje fanns inte ens med bland “modellerna”, men ändå fick idéerna bakom starkt stöd i enkäten.

Jag har inte sett propositionen ännu, men jag hoppas att partistyrelsen har tagit hänsyn till detta. Annars blir rådslaget bara ett sätt att på förment demokratiskt sätt driva igenom enskilda riksdagsledamöters personliga åsikter. Då blir de enbart en demokratisk fernissa.

Andra bloggar om: politik, samhälle, miljöpartiet, medborgarlön, grundtrygghet, demokrati
Pingat till intressant.se