Den intressant idétidskriften Liberal Debatt har i senaste numret fokuserat på Europaparlamentsvalet. Inte helt oväntat kanske, då valrörelsen står runt knuten och stampar för att få komma in i värmen. Mer oväntat är att miljöpartiet får stöd av tidningens egen redaktion. I ledaren skriver redaktör Ida Thulin att hon troligtvis kommer avlägga en grön röst i EP-valet:
“Jag vill att den jag röstar på ska ha förtjänat min röst. I dagsläget finns det tre namn jag kan tänka mig. I skrivandets stund toppar grönliberala Zaida Catalán förtroendebarometern. Det säger en hel del om Kalle Anka-faktorn i valet, att jag och Pelle Gahrton sannolikt går och röstar på samma parti.”
Uttalandet, där Zaida hyllas men partiet i stort omnämns i mer nedvärderande termer, visar tydligt på hur Zaida är en av våra mycket få politiker som skapar intresse för partiet där inget intresse annars skulle finnas. Det är skillnad på att locka röster och att locka nya röster. Det finns flera kandidater på den lista som valberedningen presenterade inför medlemsomröstningen som lockar de väljare som väljer mellan oss och soffan att ta sig i kragen och dra sig iväg att rösta - här är både Isabella Lövin och Carl Schlyter starka. Men ingen på listan klarar av både detta och att locka röster från andra partier. Förutom Zaida då.
Tidningsredaktionen ger också sig själva ett uppslag i temanumret för att fundera högt över vilka som bör väljas till EU-parlamentet. Där funderar även en annan redaktionsmedlem i gröna banor, nämligen Aron Lund:
“Hur jag ska rösta till Europaparlamentet? Bra fråga, ingen aning ännu. Inför valet kommer jag leta efter en kandidat som lovar att försvara våra rättigheter mot övervakningslagar, Internetregistrering, europeiska FBI och terrorlistor, och som aktivt tänker engagera sig för frihet och folkrätt i omvärlden. En liberal miljöpartist kanske? Eller varför inte en liberal folkpartist.”
Det senare gruppen, liberala folkpartister, går det numera bara att finna utanför partipiskans räckvidd vilket gör att Aron nog får svårt att finna någon dylik att kryssa. Även han borde ta sig en titt på Mp-listan, och kommer säkert så göra. Däremot är det upp till oss om vi lyckas övertyga honom om att vårt parti är rätt väg att gå. Medlemsomröstningsresultatet ska tydligen offentliggöras på tisdag, då får vi se vilka förutsättningarna är.
För att fortsätta genomgången över intressanta EP-valstankar hos Liberal Debatt-redaktionen: min gamla med-Epigon Joakim Larsson överväger ett helt annat parti:
“Med allt som hänt det sista året känns integritetsfrågorna centrala. Tyvärr är inte folkpartiets kandidater särskilt pålitliga på det området. Undantaget är Mae Liz Orrego Rodríguez, men eftersom hon i skrivande stund inte ser ut att hamna på valbar plats överväger jag en proteströst på Piratpartiet. Jag inväntar valrörelsen och debatterna och bestämmer mig på valdagen.”
I en annan artikel presenteras nio “mer eller mindre liberala och valbara” EP-valskandidater från olika partier - Zaida från Mp - som får svara på sex frågor. Christian Engström (pp) är med i utfrågningen och ger svar som förhoppningsvis kan få den gode Joakim att fundera ännu en gång. I god PP-tradition visar han sig totalt ointresserad av två tredjedelar av frågorna: på frågorna 1, 2, 4 och 5 svarar Engström det föga imponerande “Piratpartiet tar inte ställning i den frågan”.
Dessa fyra frågor - i vilka väljarna alltså inte får veta hur PP kommer rösta om de kommer in - rör en gemensam sexköpslag, den gemensamma jordbrukspolitiken (eller snarare dess avskaffande), Turkiets EU-inträde och huruvida (och hur) den ryska utvecklingen påverkar Europa. I dessa frågor kunde alltså inte PP bry sig mindre. De kan blockera Turkiets ansökan för evigt, eller rösta in dem innan de uppfyller de demokratiska kraven. De kan rösta för att sexköp ska vara förbjudet i hela EU, eller för att det ska vara påbjudet. Jordbrukssubventionerna inom CAP kan tas bort, eller dubbleras. Vad gäller Ryssland kanske de röstar för Putin som EU-president, eller röstar för att EU ska förklara Ryssland krig. Ingen vet. Enligt deras strategi är det enda de bryr sig om vlka som kan köpa PP:s röster i utbyte mot rätt beslut i PP:s hjärtefrågor. Någon typ av institutionaliserad politisk prostitution, således.
Ingerö skriver också om detta. Som alltid på sin skoningslösa, och oefterhärmeliga, prosa:
“Partiet är alltså mot integritetskränkningar. I övrigt tar det inte ställning till något som faktiskt avgörs i parlamentet, men väl till några saker som inte avgörs där, typ Lissabonfördraget. Ärligt talat, Piratpartiet har en viss funktion att fylla som organisatorisk plattform för debattörer. Som parti är det ett skämt.”
Så Joakim: ta ditt förnuft till fånga och tänk om! Kanske kommer även du bli en zupporter, lagom till sommaren.
7 responses so far ↓
1 karl // Feb 9, 2009 at 3:04 am
Jag kommer lägga min röst på Piratpartiet då jag anser att demokrati är den viktigaste frågan av alla och det bara är Piratpartiet som står upp för det. (i viss mån även miljöpartiet)
Fördelen med PP är dock att de aldrig skulle ge upp dessa viktiga frågor till förmån får något annat. Litar inte på mp vad gäller detta. Annars hade jag nog lagt min röst på mp eller Jens Holm (tror jag han heter) från v.
Men som sagt jag litar inte på att något annat parti inte kommer sälja integriteten till förmån för pluspoäng i någon annan fråga.
Därför blir det bara Piratpartiet kvar om man värnar om demokrati och frihet. Sen gillar jag inte deras linje att man inte svarar på andra frågor. Jag tycker de borde ha en lista så som junilistan där jag kan kryssa för en miljöpartistisk piratpartist.
Som alltså röstar med mp i alla frågor förutom Piratpartiets tre kärnfrågor där den inte behöver lyssna på partipiskan utan kan rösta med hjärnan om så skulle behövas.
Tror absolut att fler skulle vilja rösta på pp om de gjorde så.
2 Mikael // Feb 9, 2009 at 7:34 am
Det är ju lite blåögt att tro att något parti kan få igenom alla sina åsikter i den folkvalda församlingen. De bara hur det går till i den svenska riksdagen - i EP gäller detta tusen gånger mer.
Ett parti som har klara åsikter i alla frågor, tvingas alltså svika dessa åsikter i 90% av fallen om de skall få igenom de resterande 10%.
Då föredrar jag Piratpartiet som redan från början har klargjort vilka 10% de satsar på - demokrati och övervakningsfrågor. För mig är det långt viktigare än jordbrukssubventioner eller Turkiets medlemsskap.
Tycker man däremot att demokrati och övervakning är skitfrågor som kan förhandlas bort närsomhelst, skall man naturligtvis inte rösta på Piratpartiet.
3 Tomas Melin // Feb 9, 2009 at 10:37 am
Mikael:
Vad du, och PP, inte verkar förstå är skillnaden mellan åsikt och löfte. Miljöpartiet vill att Turkiet ska gå med i EU (när de uppfyller demokratiska krav). Det innebär inte att vi lovar att så ska ske.
Däremot innebär det att vi kan lova att arbeta i den riktningen. Att vi blir nedröstade där, eller inte når ända fram, är inte ett svek (om än kanske ett misslyckande).
En röst på Mp innebär alltså att väljarna vet åt vilket håll vi kommer arbeta, i alla frågor. Att vi inte kommer skapa det perfekta samhället, förstår nog alla förutom piratpartister.
Hur PP kommer rösta i andra frågor vet vi alltså inte. Vi vet dock att deras röster är till salu. Vem som än erbjuder mest stöd i t.ex. integritetsfrågor kan få PP:s stöd i andra frågor. Kommer därför PP stöda Lega Nord i deras kamp mot invandrarna? Kommer PP stödja komunistiska partiers kamp för paneuropeiska nationaliseringar?
En politiker som inte kan ge svar på ens sådana basala frågor är oberäknelig, och därför otillräcknelig.
4 Tomas Melin // Feb 9, 2009 at 10:41 am
Karl:
Jag gillar din strategi bättre. Men ännu bättre vore om PP kunde visa lite ryggrad och ta ställning i fler frågor.
För problemet är att det om du definierar “demokrati” som PP:s hjärtefrågor så missar du att saker och ting hänger ihop. Det går inte att lyfta ur en enda del och kalla detta “demokrati”, som kan påstås existera utan något annat. Att samhället är ett komplext system lär PP snabbt bli varse, så snart ni blir invalda nånstans…
5 Nicholas // Feb 9, 2009 at 4:52 pm
PP kommer inte att stödja några främlingsfientliga partier, det har Christian Engström givit som vallöfte. Däremot är det möjligt att de kan komma att samarbeta med kommunister om de stödde partiets plattform, precis som MP gör i riksdagen.
Jag förstår heller inte vad partiet skulle tjäna på att ta ställning i frågor som man inte kommer att driva. Varför skulle en kärnkraftskritiker ha större anledning att rösta på ett kärnkraftsförespråkande parti än ett som ställde sig likgiltigt till ämnet? Varför skulle en avhoppad moderat vilja rösta på ett parti som vill höja skatten istället för ett som inte bryr sig om skattesatser? När folk pratar om att pp skulle vara mer attraktivt om de breddade sin plattform, verkar de alltid förutsätta att den nya politiken skulle vara i linje med just deras värderingar.
6 Tomas Melin // Feb 9, 2009 at 11:51 pm
Nicholas: Självklart ska en politiker inte ta ställning i frågor de är likgiltiga inför. Frågan är dock varför vi ska välja politiska representanter som är likgiltiga inför (uppskattningsvis) 95% av de frågor de ställs inför.
Sedan påpekar jag också att PP:s strategi handlar om att sälja sina röster, i EP-valet likväl som i riksdagsvalet. Bortsett från att jag inte tror det fungerar så bra i EU-parlamentet (speciellt inte om det bara handlar om en eller ett par röster), så är det en fråga som PP:s kandidater absolut behöver ställas till svars inför: hur långt är de beredda att gå i de frågor de inte tar ställning till, för att nå sina mål i hjärtefrågorna?
Också väljarna behöver om inte ställas till svars så åtminstone ställas frågan: hur kan man rösta in en kandidat i EU-parlamentet med det explicita uppdraget att vara likgiltig?
7 Anna // Feb 10, 2009 at 1:01 am
Tomas: Att jag uppskattar dina åsikter är ingen hemlighet och det är så behagligt att läsa dina otroligt välskrivna texter.
Leave a Comment