Piratpartiet är som en Facebook-grupp
De senaste dagarna har Piratpartiet rapporterat att medlemsinflöde som vida överstiger det som något annat parti har sett genom historien. På några dagar fick de in 20 000 nya medlemmar, vilket är ett fantastiskt resultat. Slås självklart upp stort på Rick Falkvinges blogg och på partiets hemsida.
Visst finns det vissa frågetecken om hur de hanterar dubbletter, icke-existerande personer och så vidare. Den snabba inströmningstakten kan ju inte gärna tillåta någon större manuell kontroll, utan en får lita på automatiska system, antar jag. Men jag har egentligen ingen anledning att misstro siffrorna, till största del stämmer det säkert utmärkt.
Min främsta invändning mot Piratpartiets siffror är att partiet självt jämför siffrorna med medlemsantalet från andra partier. Det tycker jag är helt orimligt, eftersom partierna jobbar på helt olika premisser.
Till att börja med kostar det pengar. Det är en faktor som inte ska underskattas, även om många PP-medlemmar också hostar upp pengar. Det är dock också en faktor som riksagspartierna valt själva. Min egen organisation Gröna Studenter har exempelvis valt att ha en medlemsavgift just för att vi inte vill att medlemskapet ska vara något man skaffar sig oöverlagt, utan ett aktivt val som är värt en tjugolapp (som det kostar första året).
Men den viktigare anledningen till att Piratpartiet inte är jämförbart med övriga partier är att de har olika inriktning. Att bli medlem i något av dagens riksdagspartier är ett brett ställningstagande. Då ställer man sig bakom ett brett partiprogram, med åsikter om det mesta mellan himmel och jord. Alla medlemmar håller förstås inte med om allt, men alla medlemmar håller med om grundpremisserna och det mesta av innehållet.
Att bli medlem i Piratpartiet däremot är ett simpelt ställningstagande i en fråga. Piratpartiet är ett enfrågeparti, och därför blir också tröskeln så mycket lägre för medlemskap.
Vidare visar Piratpartiets starka medlemsökningar vid stora mediala händelser (snarare än vid tex deras egna aktiviteter) att många blir medlemmar i PP som en reaktion mot exempelvis Pirate Bay-domen. Det blir en protesthandling att bli medlem, ett sätt att visa var man står i frågan.
Gott så, detta innebär inte att Piratpartiets medlemmar är mindre värde eller på något sätt sämre än riksdagspartiernas. Men det innebär att det blir irrelevant att jämföra Piratpartiets medlemsantal med riksdagspartiernas. Piratpartiet liknar här mer en Facebook-grupp.
Och med denna mer relevanta jämförelsegrund sätts också Piratpartiets medlemsantal i rimligare perspektiv. Minns gärna Anton Abeles Facebook-grupp “Bevara oss från gatuvåldet“, som kretsade kring mordet på Ricardo Campogianni. Den gruppen har fortfarande över 100 000 medlemmar. Gruppen för att stoppa IPRED-lagen har också över 100 000 medlemmar. Gruppen som protesterar mot en politiskt relativt perifer fråga som att stoppa skärpta villkor för att få studiemedel efter 4 års studier, har samlat ihop drygt 25 000 medlemmar och torde därför, om gruppens administratörer skulle få för sig att ställa upp i ett val, att vara ett av landets största partier. Det skulle också gruppen “Sluta särskriva” med dryga 31 000 medlemmar.
Vilka jämförelser som är relevanta är dock förstås subjektivt. Och faktum är att Piratpartiet är ett parti och därför har rätt att jämföra sig med andra partier. Så varför ska de inte få kalla sig ett av Sveriges största partier?
Det kan de ju göra, om de glädjer dem. Att de är ett av de största partierna i medlemsantal är ett faktum, och med anledning av det jag skrivit ovan vore jag inte förvånad om de blev allra störst.
Men partier har andra sätt att mäta vem som är störst än genom medlemsantal: antal väljare. Väljare vill dock Piratpartiet inte alls tala om. I en artikel i SvD lämnar Miljöpartiets partisekreterare Agneta Börjesson följande kommenat till Piratpartiets medlemsframgångar:
“– Det Piratpartiet gör är jättebra, att de väcker dessa frågor, men jag tror att väljarna vill ha bredare lösningar och väljer oss istället för ett enfrågeparti. “
På sin blogg kommenterar partiledaren Rick Falkvinge detta med:
“Till att börja med tycker jag inte om att man kallar medborgare för “väljare”. Det är ungefär som att kalla människor för “konsumenter”. Det är helt enkelt, på ren svenska, jävligt nedlåtande.
Men så till påståendet om att medborgare “väljer Miljöpartiet i stället för Piratpartiet”?
- Tid för Miljöpartiet att få 65 nya medlemmar: ett år (hela 2008).
- Tid för Piratpartiet att få 65 nya medlemmar: strax under fyra minuter.”
Det är inte så konstigt att Falkvinge hellre talar om medlemmar än om väljare. För de har många medlemmar, men inga väljare.
Tyvärr har Falkvinge fel. Dels är det förstås inte nedvärderande att prata om väljare. Det är tvärtom inkorrekt att hänvisa till väljare som medborgare. Alla väljare är förvisso medborgare, men alla medborgare är inte väljare. Sedan är det tydligt att väljarna väljer Miljöpartiet istället för Piratpartiet. I Sifos senaste mätning nådde Miljöpartiet med 8.6% högsta noteringen sedan 1996, Piratpartiet slåss med ett par andra partier om 1,5% “Övriga”.
Baserat på valmyndighetens siffror om antal röstberättigade, ett valdeltagande på 80% samt att hela “Övriga”-posten i Sifo-mätningen är Piratpartiet så skulle det innebära att Piratpartiet skulle få cirka 85 000 röster, och inte vara i närheten av varken EP-mandat eller riksdagsditon.
Miljöpartiet däremot skulle enligt samma mätning göra sitt bästa val någonsin (med bred marginal) och få nästan 500 000 röster.
För faktum är att antalet medlemmar inte spelar så stor roll, när det kommer till kritan. Medlemskåren är en omistlig del av ett parti: medlemmar som driver lokalpolitik i nämnder, gemensamt bestämmer hur partiet ska inriktas och som kampanjar. Men de har inget egenvärde. Piratpartiet har inga (eller i varje fall mycket få) lokalnämnder att sitta i, av vad som syns utåt har vanliga medlemmar mycket lite att säga till om och någon manstark gräsrotsaktivism har vi ännu att se från det lilla lila partiet.
Troligtvis kommer de fortsatt finnas starkt på nätet och genom olika typer av nätverk driva opinion på ett utmärkt sätt. Opinion som de gröna sedan cashar in, när medborgarna på valdagen blir väljare.
Andra bloggar om: politik, samhälle, demokrati, miljöpartiet, piratpartiet, rick falkvinge, agneta börjesson
Pingat till intressant.se
Uppdatering: Nu också på Second Opinion.
Uppdatering 2: Samt på SVT Opinion.
Hej Tomas, vill få kontakt med dig för en förfrågan, maila mig, maria.bjaring@second-opinion.se
“Den snabba inströmningstakten kan ju inte gärna tillåta någon större manuell kontroll, utan en får lita på automatiska system, antar jag”
Där har du nog fel, eftersom den manuella kontrollen är distribuerad och varje distrikt sköter den för sin andel av medlemmarna.
“Att bli medlem i Piratpartiet däremot är ett simpelt ställningstagande i en fråga.”
Enkelt är ett mer neutralt ord än simpelt
“Det blir en protesthandling att bli medlem, ett sätt att visa var man står i frågan.”
Det kan vara sant, men behöver inte nödvändigtvis så. Det kan också vara så att vissa händelser blir droppen som får bägaren att rinna över så att säga.
“Alla väljare är förvisso medborgare, men alla medborgare är inte väljare.”
Men även dessa medborgare har en rätt att uttrycka sin mening, engagera sig i samhällsdebatten och försöka påverka på andra sätt än att rösta själva.
“Baserat på valmyndighetens siffror om antal röstberättigade, ett valdeltagande på 80% …”
Valdeltagande är inte så högt i EU-val.
“av vad som syns utåt har vanliga medlemmar mycket lite att säga till om”
Inte alls.
“Opinion som de gröna sedan cashar in, när medborgarna på valdagen blir väljare.”
Nu tror jag inte nödvändigtvis att det stämmer. Men även om det vore så, så spelar det inte så stor roll vem som driver politiken om den bara får genomslag (och inte kompromissas bort).
Tor:
Att medlemsregistret hanteras av ideellt arbetande medlemmar lokalt/regionalt är ju knappast skäl för sinnesfrid i den frågan. Det ger ju snarare än mer skäl för oro. Fråga SSU.
Angående EU-val så räcker inte 85000 röster heller där. Förra EU-valet fick exempelvis MP ett mandat med nästan 150 000 röster. Så även om _alla_ som skulle röstat på PP i riksdagsvalet masar sig iväg till valurnan på EP-valdagen (vilket är högst osannolikt, varför ska 100% av PP-väljarna rösta när mindre än hälften av andra partiers väljare gör det?) så skulle PP inte ens komma i närheten av ett EP-mandat.
“Inte alls” är förstås en djupdykning i PP-medlemmarnas inflytande över partiet, men jag känner ändå att jag vill be om en utveckling av detta.
Nja, SSU verkar ha en massa interna maktkamper och fulspel, så då litar jag nog på PP på ett helt annat sätt.
Jag är litet osäker på vad du baserar dina siffror på. Har det nyligen gjorts någon opinionsundersökning om vad folk skulle rösta på i EU-valet? Jag tror inte att man ska tolka siffror som rör riksdagsval för långtgående eftersom pp-sympatier kan gömma sig i stödet för de traditionella partierna där.
Tor.
SIFO mäter efter vilket parti man skulle rösta på. Självklart är det inte direkt överförbart till EP-valet. Men det är ändå tydligt att i nuläget är det inte särskilt många som planerar att rösta på partiet i något val alls.
Vidare så tror jag du lurar dig om du tror att du ska hitta 100 000 väljare bland andra partiers väljare. De väljare som ligger närmast att byta parti är ju också de som ligger närmast att stanna hemma på EP-valdagen. De säkra väljarna är ju också de som är säkra på vad de ska rösta på.
Det jag vill peka på är de stora skillnaderna i mellan PP:s egna medlemsuppgifter och de vetenskapligt framställa opinionsundersökningarna. Visst kan lila partianhängare hoppas på att opinionsundersökningarna visar fel, det har ju hänt tidigare, men det finns inget som tyder på detta.
“SIFO mäter efter vilket parti man skulle rösta på. Självklart är det inte direkt överförbart till EP-valet”
Det där var ett riktigt understatement.
“De väljare som ligger närmast att byta parti är ju också de som ligger närmast att stanna hemma på EP-valdagen.”
Där har du en poäng – det blir en stor utmaning att mobilisera, men jag tycker att PP:s medlemsutveckling ändå visar att läget är svårtbedömt och att allt kan hända. Vi får väl se.
Det allra viktigaste tycker jag är att de här frågorna kommer upp på agendan och diskuteras och på det området har PP ett väldigt stort inflytande – i gott sällskap med en del eldsjälar från de andra partierna. Det är också viktigt att politikerna känner att det finns ett tryck – att det inte bara går att sprida vackra ord omkring sig (som t ex. Reinfeldt gjorde inför förra valet) och sedan tro att folk inte reagerar om man inte lever upp till det. Som sagt, om det blir miljöpartiet eller piratpartiet som driver de här frågorna gör mig detsamma så länge det görs med kraft och goda insikter i frågorna och det politiska spelet i EU.
Ang att det skulle fuskas med medlemsstatistiken alla SSU så är det inte intresant för PP.
distrikten vinner inget finansiellt på att ha många medlemmar och vi har inte distriktsuppdelning då det gälelr inflytande i riksorganisationen så det saknas helt motivation för att fuska med uppgifterna.
Däremot finns det motivation att bli av med falska medlemmar eftersom de guckar upp systemen.
Själv så har jag plockat bort 15 falska medlemmar sedan i fredags. (efter att ha misslyckats med att hitta dem i verkligheten) men med tanke på att mitt ansvarsområde har fått över 600 nua medlemmar så är det en droppe i nilen.
/Christoffer ansvarig piratpartiet skåne västra
Christoffer: Som jag skrev så tror jag att merparten av medlemmarna är riktiga människor.
PP ska inte ha skit för att det är lätt att gå med. Det är andra partier som ska ha det för att det är relativt svårt. Jag har försökt gå med i MP men det gick inte. Jag kunde inte betala medlemsavgiften med mitt kort och efter ett antal försök gav jag upp. Dessutom bor jag i utlandet och antar att jag inte kan gå med via sms från ett tyskt mobilnummer. Mitt beslut var mycket överlagt, men likt förbaskat fick jag inte gå med. MP borde verkligen lära sig av Piratpartiets “alldeles för lätta” system för att bli medlem.
Det handlar inte bara om att det är lätt att gå med. Det är lätt att gå med i Miljöpartiet också, om ditt kort inte fungerar är det bara att kontakta partikansliet så löser vi självklart det.
Vad jag pekar på är att det är ett politiskt lättsmält beslut att gå med i Piratpartiet, man behöver inte ställa sig bakom ett helt partiprogram.
Piratpartiet är förstås nöjda med att vara ett enfrågeparti, och gott så. Det här inlägget är ingen kritik mot Piratpartiet för detta strategiska beslut, däremot gör skillnaderna i premisser mellan PP och exempelvis MP att jämförelsen också blir meningslöst. Vad gäller medlemsvärvning finns ju faktiskt mycket lite som förenar, men flera viktiga aspekter som skiljer.
Inte för att var elak, men det blir lite komiskt när MP kritiserat PP för att vara ett enfrågeparti. Allvarligt talat – hur många av era väljare är det som INTE väljer er utifrån er stora hjärtefråga, dvs miljön?! Skulle tro att denna enda fråga är avgörande för över 90% av era väljare…
“av vad som syns utåt har vanliga medlemmar mycket lite att säga till om”
Detta kan jag inte låta stå oemotsagt… Jag tycker snarare Piratpartet verkar vara det mest transparenta och demokratiska parti som existerar.
Miljöpartiet är ändå inte ett enfrågeparti som Piratpartiet.
Den gröna ideologin utgör grunden för våra åsikter, det är sant. Men genom denna ideologi finns en tanke och en diskussion om ett hållbart och varaktigt samhälle. Däribland har vi även åsikter om fildelning och Internet. Att ha ett grönt perspektiv går att likställa med att ha ett socialistiskt, eller ett liberalt.
Skillnaden är att ni inte uttalar er om det inte handlar om fildelning. Miljöpartiet håller givetvis inte mun bara för att man inte diskuterar miljön.
Vad är Piratpartiets ambitioner? Är Piratpartiet något annat än ett missnöjesparti och hur seriösa är ni egentligen?
@Erik
Vi är definitivt ett missnöjesparti. Om befintliga partier hade tagit dessa frågor på allvar hade inte PP behövts.
Ganska exakt på samma sätt som MP uppstod en gång i tiden…
Tråkigt att det hela tiden skall ifrågasättas hur seriösa vi är. På vilken grund ifrågasätter du det egentligen? Du menar att man inte kan vara seriös om man bara driver en (nåja) fråga?
Piratpartiet står idag där Miljöpartiet stod 1988 med säldöds-incidenten. Miljöpartiet stod då upp för frågorna miljö och djurens rättigheter.
Idag står Piratpartiet upp för mänskliga rättigheter såsom integritet, rättssäkerhet, källskydd, yttrandefrihet; grundläggande demokratiska värden.
(mp) var nog det sista partiet jag trodde att jag skulle få höra använda de härskartekniker som används i texten mot (pp).
Piratpartiet och piratrörelsen i stort håller sakta på att försöka formulera sin ideologi – piratideologin (eller “piratismen”). Givetvis är den inte allomfattande, det är ingen ideologi, även om de flesta helst vill låtsas vara det. Byggandet av kunskapssamhället är en del, för piraterna vill ge så många som möjligt tillgång till så mycket information, kunskap och kultur som möjligt. Integritet, rättssäkerhet och demokratins grundvalar är en annan. Att uppmuntra existensen och kampen mellan andra ideologier verkar vara ytterligare en, vilken är unik eftersom alla andra ideologier vill stå som ensam segrare, vilket snart därefter skulle orsaka samhällets stagnation.
Visst finns det mycket som inte omfattas av detta, men i stort sett sköter de andra partierna om dessa saker på ett acceptabelt sätt och kivas och argumenterar fram och tillbaka.
Kämpa gärna för att rädda miljön (eller något annat), men försäkra dig först om att du även i framtiden får kämpa, i en demokratisk rättsstat.
@Erik: Du frågar om “Piratpartiet [är] något annat än ett missnöjesparti och hur seriösa är [vi] egentligen?
Angående missnöjesparti kan jag väl bara säga att alla partier är missnöjespartier – hade alla medborgare varit nöjda hade vi ju kunnat strunta i politiken helt och hållet, eller hur?
Med hänsyn till Piratpartiets seriositet så måste jag tillstå att partiet som sådant är seriöst – vi har många eldsjälar som brinner för de frågor vi driver. Att det dessutom finns medlemmar som inte är särskilt aktiva, och som kanske inte har satt sig in i partiets politik, utan endast gick med för att visa sitt ställningstagande efter exempelvis TPB-domen eller införandet av IPRED betvivlar jag inte. Dock tror jag att jag fortfarande står med som medlem i Moderaterna, men har inte röstat/engagerat mig i (m) sedan tidigt 2000-tal, så det går ju åt båda håll…
Digitaliz.
Det är möjligt att det är så, men att bara påstå att så är fallet är väldigt dålig argumentation… Har du några exempel?
Miljöpartiet har exempelvis låtit sina medlemmar bestämma åsikt om utträde ur EU, och fick bestämma ordningen på EP-listan. Har Christian Engström röstats fram som toppkandidat bland medlemmarna?
ConnyT.
Nej, att beskriva Miljöpartiets historia på det sättet vore gravt felaktigt.
Leo.
1988 fick MP 5.5% av rösterna i riksdagsvalet. PP ligger inte ens nära sådana siffror. Dessutom har betydelsen av “säldöden” kraftigt överdrivits…
Och några härskartekniker står inte att finna. Men det är klart, det är alltid lätt att hävda.
Om man “stoppar in” flera samhällsfrågor i större benämningar skulle MP står för bl.a. Miljö, Socialrättvisa, ekonomiskrättvisa mm. Om man sedan läser på PP åsikter och de samhällsfrågor som de berör och sedan karaktäriserar de med ett ord, skulle det vara integritet. Men i ordet integritet finns mer än integritet på internet, media och dyl. Därför är PP ett “en-fråge-parti”. PP skulle vara en “två-fråge-parti” om de också kämpade mot ex kärnkraft som ingår i Miljöfrågorna, under energi.
Det är en intressant utveckling som sker med bl.a. PP. Det ska inte behöva vara svårt att få folk att engagera sig. Just i PP fall, är jag inte riktigt säker om alla deras medlemmar är röstberättigade till denna val eller till nästkommande.
Det skulle vara en bredare utveckling och mera intressant utveckling om PP kämpade för att sänka rösträttsåldern till 16 år. Om de var emot djurplågeri, trafficking av människor, mot vapenexport och krig mm.
Många röstberättigade väljare väljer i slutändan ett parti som behandlar flertalet samhällsfrågor.
Jag hävdar inte att PP är en rörelse som kommer att dö ut, eller är oseriös. Med dagens demokratiska system fungerar inte PP opinion fullständigt ut. Alla är inte intresserade av att gå till en valstuga och rösta. Alla vill inte engagera sig politisk och gå till fysiska möten.
Om de parlamentariska partierna ska “överleva” framtidsutvecklingen som vi har framför oss, ska de vara mera teknologiska och digitaliserade med deras budskap, opinionskapande och medlemsvärvning. Vilket jag tycker PP gör bra, vilket jag vet att MP också gör.
Det är bra att PP får gehör och det är rent ut sagt, en väckarklocka för de mycket ofta introverta politiker som lagstiftar emot majoriteten av folkets vilja. Det skulle vara mycket synd om alla de röster som PP kommer få del utav till nästkommande val skulle vara otillräckliga för att ge de en plats i parlamenten. Det skulle innebära att X antal röster var otillräckligt för politiska mandat för att kunna lagstifta i bl.a. EP. Dessa röster skulle gjort och fått större gehör hos ett parlamentarisk parti som MP, för att då skulle de få mera möjlighet att säga till om många samhällsfrågor.
Det PP hittills förespråkar går inte emot MP politik. Jag hoppas verkligen att MP tar till sig integritetsfrågan närmare hjärtat för det gör jag redan som fritidspolitiker för MP.
Vi har ingen BEEF med PP, det har vi med vissa andra. Ett samarbete skulle inte skada mig i alla fall, men det är inte PPs taktik (än så länge?).
Jag tycker att det är intressant att man hävdar SIFO-uppgifter från en mätning som gjordes INNAN medlemsantalet för PP ökade, de publicerades ju bara efteråt. Att påstå att medlemsantalet inte har någon betydelse utan att ha en undersökning som är gjord efter den faktiska händelsen är väl att leka lite Singoalla?
Det roliga är att SIFO gjorde en mätning samtidigt som SCOP och enl textv kunde man inte ställa avvikelserna mot varandra då man använt olika metoder för att komma fram till ressultatet!
Jag tror att fram till att dom tar med PP som enskillt parti eller någon av deras huvudfrågor i “intevjun” dom gör för att avgöra vad du skulle rösta på, fram till dess är dessa väljarbarometrar bara rappakalja!
Jag sticker ut näsan och säger att PP kommer få 10% i EU valet, kom ihåg vart ni läste det först!
Nu ska jag ut o ragga väljare!
Att säga att artikeln ovan inte använder “härskartekniker” är felinformerat (jag förutsätter att det inte är lögn). Jag ogillar dock uttrycket i sig… =P
Statistik har i regel
Oki, försöker igen:
Att säga att artikeln ovan inte använder “härskartekniker” är felinformerat (jag förutsätter att det inte är lögn). Jag ogillar dock uttrycket i sig… =P
Statistik har i regel
Ok, en sak att påpeka! Om man använder tecknet “mindre än”, så avslutas kommentaren där. Det är en bugg eller ett problem med din bloggmjukvara du kanske vill kolla upp…
Att säga att artikeln ovan inte använder “härskartekniker” är felinformerat (jag förutsätter att det inte är lögn). Jag ogillar dock uttrycket i sig… =P
Statistik har i regel mindre än 5 procentenheter felmarginal (större partier har i regel lägre *procentuell* felmarginal eftersom felmarginalen ligger i undersökningens utval), så även under “Övriga partier”, så skulle PP kunna få ett riktigt resultat av 5%. Detta innan TPB, medlemsökning, etc. Se andra SIFO-undersökningar som frågar om en person kan “tänka sig rösta på Piratpartiet”, så var svaret lite över runt 7% (vilket skulle betyda ett rimligt resultat mellan 2% till 13%). Sen är SIFO vs faktiska val ibland ännu mer fel än standardavvikelsen, så det är en riktlinje bara en liten del bättre än Alexa.com är för websidor…
Hoppas innerligt att felmarginalen fortfarande kommer vara +4% för MP 2010, för MP behövs. Jag skulle hellre se ett stort Piratparti, eftersom det har en stark symbolisk handling för Sverige och världen, och kan göra väsentlig skillnad även om de nätt och jämnt kommer in i EU/rikstag.
PP fick runt 50k röster i rikstagsvalet förra gången, med 5-6 tusen medlemmar och mycket mindre inflytande. EU-valet i sig lämnar mer utrymme att lämna “sitt” block. Vi får se om 36k medlemmar kan övertala tillräckligt med folk att 1) rösta och 2) rösta lila. Det faktum att genomsnittliga medlemmen betalar 80kr per medlem och år är intressant. Eftersom majoriteten av partiet är första-års medlemmar, så innebär ju det att PP-medlemmar är typ 38% mer seriösa i genomsnitt än mp-medlemmar, eftersom första året i MP är bara 50kr/år!
Omkring 10 000 medlemmar inom PP är funktionärer (delar ut broschyrer etc), och partiet måste vara det mest genomskinliga och demokratiska parti jag någonsin sett! Alla medlemmar har direkt input, och alla beslut tas med majoritetsbeslut. Angående hur Rick blev ledare så vet jag ärligt talat inte det, men jag är övertygad om att det var en omröstning om det vid något tillfälle kort efter partiet formades, och den temporära ledningen byttes ut. Bli medlem och se insidan, det är gratis! Du kan gå ur enkelt och lätt med när nyfikenheten är stillad.
MP utvecklades från sin grundidé till alla de kringrågor partiet idag har, men de knyter alla samman till grundidén. De saker som inte är centrala för partiet byter ni bort i förhandlingar. PP funkar på exakt samma sätt. Allt utgår från integriteten, och alla frågor som rör den är ganska himla fruktansvärt stora, och allt annat är en fråga i vem som stöder partiet. Lila är precis som grönt utanför höger-vänster-skalan, men med mindre komplikationer.
Jag tycker mest att mitt beslut att byta från MP (mina föräldrar var miljöpartister med) till PP är bra på grund av just att jag vet EXAKT vilka frågor som är viktiga för partiet, jag vet EXAKT hur partiet kommer agera i alla politiska situationer det kan försättas i, och min röst går EXAKT till det jag vill.
Piratpartiet hade inte funnits om det inte fanns obalans i våra integritetslagar, och folk bör inse att MP inte hade funnits om det inte fanns problem med miljön…
gunnar.petzall@home.se
Piratpartiet kan såklart dra åt helvete, de är flugan, inte internet.
När det gäller mp så har vi en helomfattande politik. Det händer visserligen att vi förhandlar bort vissa saker som vi inte anser så viktiga för oss, med det gör andra partier också.
När det gäller pp så är det fakta att det är ett enfrågeparti, eller kanske fåfrågeparti. pp har som strategi att bli ett vågmästarparti, och rösta som det block varav de får mest gehör för sina frågor. Tyvärr får nog pp inte tillräckligt mycket röster för att komma in i riksdagen/EP, något som jag gärna skulle se att de gjorde. (Mp jobbar för att sänka fyraprocentsspärren för att få fler mindre partier i riksdagen)
Dock skulle jag personligen inte rösta på Piratpartiet. Det finns fler frågor jag tycker är viktiga, mer än integritet/fildelning.
Xamuel, Tobbe o Gunnar.
Ni pratar om fel i undersökningarna, att de som gjordes innan medlemsökningen är missvisande. Kanske det. Vi får se i nästa månads undersökning. Men faktum är att medlemssiffrorna och väljarantalet inte korrelerade innan heller. Även innan senaste medlemsökningen hade PP fler medlemmar än MP, men en fraktion av MP:s väljarstöd…
Gunnar.
Visst har väljarbarometrarna felmarginal, för enskilda mätningar, men över tid ger det ett mer riktigt resultat. Finns det 150 000 personer som tänker rösta på PP så borde åtminstone någon mätning visa detta…
Angående interndemokratin har ingen än kunnat ge exempel där medlemmarna faktiskt får vara med att bestämma. Att beslut tas med majoritetsröstning är väl knappast något exklusivt för PP…
Sedan har du fel i att “det som inte är centralt byter ni bort”. MP tar ställning i alla frågor och arbetar aktivit i samtliga dessa frågor för att göra besluten så gröna som möjligt. I ett samarbete med S och V kommer vi då stå starkt i alla dessa frågor. Sedan blir det inte alltid exakt som vi vill, men det är ju inte samma sak som att rulla runt och spela död. PP tror att bara för att ni ger upp andra frågor kommer ni få igenom er vilja i er hjärtefråga. Så blir det troligtvis inte, och resultatet blir alltså bara att ni ger upp fajten i onödan i massa andra viktiga frågor…
Du frågar hur Christian Engström blev nummer 1 på pp:s EU-vallista. Svaret är att han röstades fram av pp:s medlemmar. En valberedning tog fram ett förslag på lista, sedan fick alla medlemmar kommentera och ta fram alternativa förslag, och efter omröstning, där alla medlemmar hade rösträtt, så valdes den nuvarande listan. Vill du beskåda mer av pp:s interna demokrati så är den öppen att läsa för alla på http://forum.piratpartiet.se/Forum358-1.aspx där årsmötet hölls. Där valdes också den nuvarande styrelsen, med Rick Falkvinge som partiledare.
Vilka andra partier kan visa upp en sådan transparens?
Tomas.
Var kan jag läsa mer om resultatet, processen et cetera? Jag undrar exempelvis hur omröstningen gick till samt valdeltagande?
Kul att PP utmanar MP som det mest demokratiska partiet!
@Simon R (m.fl.)
Känns som ni verkligen glömmer er historia.
Jag minns tydligt MP ambition i tidiga val att bli vågmästare och deras förhandling med den part som kunde ge “bästa miljö budet”.
Känns otroligt konstigt/lågt att just ni attackerar PP på denna punkt.
Conny!
Även i den tidigare historien hade MP en ambition att påverka hela politiken. Att påstå annat är bara dumheter, gå in själv och sök på motioner i riksdagen från oss 1988-1991.
Sifoundersökningen är äldre än medlemsökningen, och berör riksdagsvalet – inte EU-valet. EU-valet har ett lägre valdeltagande och folk har en större tendens att lämna sitt “vanliga” parti i EU-valet, junilistans framgångar förra gången är ett tydligt bevis på det.
Ungefär 100000 röster krävs för ett mandat. Förra gången fick pp ca 36000 röster i riksdagsvalet. Då hade partiet ca 5000 medlemmar, obefintligt medieutrymme och låg social acceptans. Idag har man (snart) 39000 medlemmar, plats i medierna och det har blivit socialt acceptabelt att rösta pirat. Det finns en seriös chans att komma in i EU-parlamentet.
Några reflektioner från en före datta miljöpartist, jag är en av dem som gick med i piratpartiet när det kostade pengar(ja, så var det way back) och även då fick PP fler medlemar på en månad än MP fick under ett år. Som etnolog med informationsteknik och statsvetenskap som bredningsämnen känner jag ett starkt politiskt engagemang.
Även om PPs frågor är så otroligt grundläggande att de genomsyrar hela samhällslivet spelar annat också roll, tror dock att flera likt mig själv har tappat tilltron till nuvarande riksdagspartier. En stark kännsla av vanmakt framstår när de 2 blocken har ungefär samma politik. Även om MP har en väldigt visionär politik i många frågor är en röst på MP en indirekt röst på sossarna och en småborgerlig politk.
Att kalla PP för ett enfrågeparti är väll höjden av ironi från en Miljöpartist.
Synovates undersökning visar för övrigt ~1% för PP: http://www.dn.se/nyheter/politik/alliansen-i-kapp-nar-valjarna-flyr-s-1.851323
Vanligtvis hör jag inte till bloggarmen av piratpartietsympatisörer som skriver 100 liknande försvarstal varje gång partiet kritiseras. Men rent personligt känns det trist att en miljöpartist sysslar med smutskatstning på så låg nivå, speciellt då MP står mig närmast politiskt utöver PP och ev. hade fått min röst i riksdagsvalet om ni hade haft en changs att faktiskt få något att säga till om.
@Pontus
MP är inget enfrågeparti på samma sätt som PP. De flesta förknippar MP med en (eller ett par) frågor, men till skillnad från PP driver MP en bred politik. Därför är MP ett brett parti medan PP snarare är att jämföra med en Facebook-grupp, eller kanske en intresseförening typ SNF.
Att Synovate visar ungefär 1 procent stöder ju min tes. PP ligger fortfarande långt ifrån ett valresultat som ger EP-mandat. Visst kan det ändå mycket väl bli ett mandat, men det låga väljarstödet visar att PP snackar en massa skit när de kallar sig ett av landets största partier, vilket också var det jag pekar på i inlägget.
För övrigt vänder jag mig mot att kalla mitt inlägg för smutskastning. Det är en relevant invändning på den mycket konstiga definition av partistorlek som PP själva svänger sig med.
Om man stödjer ett flerfrågeparti idag, så är det rent lotteri om dom där 5 punkterna som man faktiskt brydde sig om ens existerar efter valdagen. Och gör dom det så är det lotteri igen om dom kohandlas bort i någon kompromiss eller inte.
Och vad nytta är äldreomsorg, dagis eller full sysselsättning om vi lever i ett totaliärt övervakningssamhälle helt i händerna på kommersiella intressen?
Klart sekundära frågor.
Jag ber att få citera Badlands Hyena:
“Piratpartiet är som bekant ett enfrågeparti som BARA är emot ett odemokratiskt kontrollsamhälle. Inte mycket att rösta för. ”
Ungefär så…
Vi är många i partiet som har sitt politiska ursprung både till vänster och höger, men tröttnat på att den där lilla frågan alltid kommer på undantag.
@Tomas Melin
Förstår inte vart du vill komma med din invändning egentligen?! Demokrati = antal röster på valdagen som gäller. Det hade räckt.
Avundsjuk på PP:s positiva medlemsflöde?
Du ser inga likheter mellan MP och PP? Finns det överhuvudtaget något parti som har börjat som ett brett parti?
Jag engagerar mig i hållbar utveckling, elbilar etc. Men det finns hinder som bromsar/stoppar utveckling. Det är grundläggande grejer som har drivit mänskligheten framåt. Att kommunicera fritt. Utbyta ideer. Använda ideer. Skapa nytt.
Jag röstar på PP för att de grundläggande principerna går före. När det gäller miljörörelsen har åtminstone de sittande politikerna vaknat lite grand även om det går segt.
Erik N.
Ja, precis. Antal väljare tycker jag också är en rimlig måttstock. Min invändning är ju just att PP vägrar använda den måttstocken, eftersom det inte passar dem.
Nja, avundsjuk är jag inte. Lika lite som jag var avundsjuk på Anton Abeles följarskara.
Alla partier har börjat som breda partier, i den meningen att alla riksdagspartier även i början hade agendor för hela det politiska spektrat. Det var inte så att Socialdemokraterna började sin bana genom att lova att stödja antingen liberalerna eller de konservativa bara de fick igenom allmänn rösträtt… Lika lite som MP, KD, M, FP, V eller C började så. Där är PP unika.
Jag blir irriterad när folk pratar om PP som ett enfrågeparti..
Vad är frågan?
Internet?
Kultur och upphovsrätt?
Integritet?
Jag ser iallafall två av ovanstående som skiljda politiska frågor, kultur (och upphovsrätt) samt integritet. Så om man ska vara så nedrig att kalla PP något borde det kanske vara ett tvåfrågeparti. Men sen är det inga små frågor i den utvecklingen som världen går i nuförtiden..
/ Chris
Hej Chris!
Är “internet” verkligen en politisk sakfråga? I vilken mening då?
F.ö. så tycker jag inte alls att PP agerar kring kulturfrågor. De agerar kring en aspekt av kulturfrågorna: nämligen upphovsrätten och direkt relaterade sakfrågor (typ patent).
Sedan är det förstås så att ingen politisk fråga existerar i ett vakuum, utan att det knyter an till varandra och bildar en helhet. Det är lika självklart så att alla politiska frågor går att bryta ned till många hundra sakfrågor. Men med det sättet att se på saken finns det inget fog för att ens ha ordet “enfrågeparti” i sitt vokabulär. Inte minst hamnar en sådan definition av ordet väldigt långt från “folkmuns”-versionen…
Å Jonas ! Du är SÅ duktig i att skriva så det ser fint ut, du tror säkert på dig själv. Men,
SURT sa Räven !
Som gammal Miljöpartist är det säkert tråkigt för dig att ungdomar inte automatiskt väljer Mp framför PP ! Mycket snack och lite verkstad !
Skåda verkligheten i vitögat när PP reser till Bryssel och GÖR något ist f att bara verka duktig.
Vi lever idag och inte som MP springer benen av sig för att komma i sossarnas knä och få SÅ fina platser i regeringen !
Snacka mindre och GÖR mer !
Tangenten slant ! Jonas – ska vara Tomas så klart !
Sorry.
Skrattar hela vägen till Bryssel
@Väljare
Asså du kanske inte såg att MP fick 7% (och två mandat) i senaste undersökningen… Skrattar bäst som skrattar sist!
Och MP arbetar aktivt för att få bort integritetshotande lagar och för att acceptera fildelningen, snarare än att kriminalisera den. Men vi är i opposition, kanske du känner till…