Kommunpolitik ett måste för långsiktigt piratparti

23 July, 2009

Både Johannes och Christian skriver om att Piratpartiet eventuellt ska ställa upp i kommunvalen. Båda uttrycker sig som positiva till att PP ställer upp kommunlalt, men pekar också på stora faror med en kommunal piratseglats.

Jag menar istället att kommunpolitiken är svaret på frågan om Piratpartiets långsiktiga överlevnad; lösningen för den som vill att PP ska finnas i all välmåga även om ett drygt decennium.

För säga vad man vill om Piratpartiet, men deras strategi för att nå inflytande är inte imponerande. I huvudsak finns tre möjliga utfall i riksdagsvalet 2010:
1. Piratpartiet kommer inte in i riksdagen
2. Piratpartiet kommer in i riksdagen men blir inte ensamma vågmästare
3. Piratpartiet kommer in i riksdagen och blir ensamma vågmästare.

Till att börja med är det ju inte säkert att Piratpartiet kommer i riksdagen. Ingen vet hur partiet kommer utvecklas om detta mål förloras. Men den hajp som Piratpartiet sett i medierna lär sjunka drastiskt, ingen medielogik tyder på att den håller i sig ända till 2014. Och utan draghjälp i medierna är Piratpartiet inte mycket, tyvärr.

Kommer PP in i riksdagen bygger strategin på att bli ensamma vågmästare. Så är verkligen inte säkert blir. I en mätning häromsistens fick både PP och Sverigedemokraterna precis över 4%, med resultatet att MP-S-V kunde nå majoritet med PP:s hjälp, men alliansen skulle behöva både PP och SD för att nå majoritet. I det läget fungerar inte PP:s vågmästarstrategi, eftersom de inte kan hjälpa en eventuell alliansregering till majoritet för sina förslag.

Till sist kan förstås Piratpartiet fullt möjligen nå sin efterlängtade vågmästarställning. Detta är det mest intressanta scenariot, eftersom Piratpartiets vågmästarstrategi är helt uppbyggd på att detta inträffar. Piratpartiet listar då själva möjligheterna:
1. Ett block går med på deras krav
2, Båda blocken går med på deras krav
3. Inget av blocken går med på deras krav

Noterbart är att enligt strategin så måste ett block köpa piraternas krav fullt ut, eller inte alls. Det är förstås möjligt, men att PP skulle få igenom allt partiet driver första veckan i riksdagen känns djupt otroligt. Det rimligaste är att endera eller båda blocken gör vissa eftergifter. Om detta nämns intet, då ställs piraterna inför valet att antingen sätta igång sin “plan b”, som går ut på att jävlas i största allmänhet med valets vinnare, eller att acceptera det bästa av buden. I båda fallen måste piraterna förkasta vissa sakpolitiska vinster för att (eventuellt) kunna genomföra andra. Då hamnar de alltså med nödvändighet i det de påstår sig aldrig kunna göra: Prioritera bort någons hjärtefrågor.

Men problemen slutar inte där. För att komma överens är en sak, att få överenskommelserna genomförda är något annat. Om detta säger vågmästarstrategin inget, och just därför att Piratpartiet saknar insikt om just detta ger skäl att tro att de kommer bli bortfintade. Detta har jag också skrivit om tidigare:

“Även om, vilket är långt ifrån säkert, Piratpartiet kommer in i riksdagen 2010 OCH blir vågmästare OCH kommer överens med Alliansen utan kompromisser, så kan vi mycket väl stå 2012 eller 2014 med nästan inget, om något, av Piratpartiets krav genomförda. För det finns tusen skäl att inte genomföra varje liten fråga. Eller i varje fall inte just nu. Kanske senare. För först ska det ju utredas, sedan remissas. Sedan lagrådas. Sedan remissas igen. Sedan är någon missnöjd med utredningen och den måste tas om. Sedan finns inga pengar, så först nästa år. Men nästa år är utredningen obsolet, vi måste utreda lite mer.

Samma situation igen: PP är färskingar som skriker i medierna, men i statsrådskansliet sitter proffs. Varför utgår PP och deras väljare från att PP vinner den fajten?”

Det finns alltså många stora hål i vägen mot ett lila samhälle. Piratpartiet kan behöva kompromissa bort vissa frågor, och de kan bli bortfintade i andra. De kanske hamnar helt utanför inflytandeposterna, eller missbrukar det inflytande de får. Och helt oavsett hur det går politiskt, kommer konflikter troligtvis uppstå inom partiets riksdagsgrupp och partiledning, om just strategi och vad som skall prioriteras.

Dessa problem möter alla partier, det är naivt att tro att Piratpartiet skulle vara något undantag. Skillnaden mellan andra riksdagspartier och Piratpartiet är dock att de andra partierna har en solid och stark organisation, uppbyggd på kommunala och regionala organisationer som också själva har politiska uppdrag. Det är genom dessa som de överlever även djupa interna kriser, med avhopp och medlems-/väljartapp.

Piratpartiet existerar inte i ett vakuum. Det är specifika premisser som möjliggjort deras framgång, premisser som de bara delvis styr över själva. Medieuppmärksamhet, andra partiers ageranden och fristående gruppers (tex The Pirate Bay) förehavanden, för att ge tre exempel. Detta är premisser som inte består för evigt, och vill Piratpartiet stå starka även i valen 2014 och 2018 måste de använda hajpen för att bygga underifrån. Annars väntar en crash and burn närsomhelst efter valdagen 2010.

Om Piratpartiet väljer att, mer än kanske på något enskilt ställe, ställa upp i kommunala val ges helt andra möjligheter att bygga en bred organisation. Förutom att det ger en del pengar i lokala partistöd så ger det också fler uppdrag (=fler aktiva) och större kontaktytor gentemot väljarna. Även Piratpartiet har nytta av artiklar i lokalpressen.

Den lokala nivån ger också möjlighet att göra bort sig. Enkla nybörjarmisstag kan tillåtas på lägre nivåer som vore katastrofala på högre nivåer. Partirepresentanten som visar sig vara ledare för ett rikstäckande tidelagsnätverk är helt enkelt inte ett lika stort problem om vederbörande sitter i marknämnden i Mörbylånga, som det varit om han eller hon varit ledamot i riksdagens jordbruksutskott. Partiet lär sig läxan och står starkare till nästa gång de ska utnämna någon till uppdrag och står starkare inför nästa granskning.

Sverigedemokraterna är ett tydligt exempel på hur utvecklingen ser ut. 1998 var SD fortfarande ett relativt litet parti, med kommunala mandat i ett fåtal kommuner. Sedan dess har partiet successivt byggts upp och har idag mandat i över 140 kommuner. Dessutom har partiet under åren kunnat fila ned partiets vassa kanter, avpolletera två pajas-partiledare och odla sin egen kompetens, framtoning och strategi. Därför står de starkare än någonsin och närmare riksdagen än någonsin.

Tar sig både Sverigedemokraterna och Piratpartiet sig båda in i riksdagen 2010 står alltså SD starka både för motgångar och mediedrev, medan Piratpartiet blir en wacky waiving inflatable arm flailing tube man: Uppblåst, drar till sig uppmärksamhet men när nyhetens behag falnar tydligt bara lite plast, en fläkt och en massa luft.

[youtube onZHpGYFPls]

Andra bloggar om: , , , , , ,
intressant.se

Om du gillar det här inlägget, kan du sprida det:
  • Facebook
  • Twitter
  • Google Buzz
  • Ping.fm
  • Google Bookmarks
  • LinkedIn
  • del.icio.us
  • Digg
  • Technorati
  • MySpace
  • Add to favorites
  • email
  • PDF
  • Print
  • RSS

Tags: ,

3 Responses to Kommunpolitik ett måste för långsiktigt piratparti

  1. Markku i Vara on 23 July, 2009 at 4:29 pm

    Jag är kommunledare i Vara för piratpartiet och jag engagerade mig p.g.a ordet medborgarrätt.
    För mig är den egna närmiljöns resurser en nödvändighet för att få ett faktiskt inflytande över politiken.
    Närmiljöns resurser, i det här sammanhanget, är medborgarna själva.
    Till skillnad från många andra pirater är jag övertygad om att en kommunal politik är ett absolut måste för att partiet ska bli förmer än en elitistisk mediecirkus som far “upp som en sol och ner från en pannkaka”.
    Det är , i mina ögon, ett demokratiskt tankefel att å ena sidan förespråka medborgarrätt samtidigt som man förnekar individen ökat inflytande över den tillvaro man är verksam i.

    Våra topppolitiker för en debatt ibland som får mig att undra om den fullständigt klara synen av medborgarrätt sträcker sig längre än till kampen mot FRA-lagen och Ipred.

    För mig är det uppenbart.
    Medborgarrätten är i grunden en demokratifråga, ett ställningstagande för ett samhälle där grundlagen och Europa konventionen får stå i förrummet i vårt samhälle och våra liv.

    Det finns stora frågor för oss pirater att reda ut, och det ganska snabbt.
    Det ena är att förena den IT-relaterade debatten med den fysiska världen majoriteten vistas i.
    Vi kan inte ha en modern och meningsfull demokrati om dessa förutsättningar inte fungerar.

    Det andra är en reformering av demokratin genom decentralisering där man stärker medborgarrätten.
    En reformering där internet blir ett demokratiskt redskap för hela befolkningen.

    Ovanstående är långsiktiga mål, men fullt möjliga att åstadkomma.
    Jag hävdar man måste börja i den miljö som medborgarna känner och förstår.
    Det är inte i riksdagshusets korridorer utan i den egna närmiljön och kommun man lever i.

    Det finns pirater som inte gillar tanken på ett kommunalt piratparti i valet 2010.
    Det bevisar nödvändigheten av utbildning, dialog och en debatt som vågar sträcka sig utanför den egna och privata sfären vi kallar “min egen hemsida”.

  2. Jakob on 24 July, 2009 at 9:22 am

    Är av motsatt ståndpunkt. Kan inte se att det är en bra idé att PP ska ställa upp i kommunalvalen, av den enkla anledningen att jag ännu inte har hört en enda fråga som PP skulle kunna driva på kommunal nivå. Och om man inte har någon endaste fråga att driva – vad är då anledning att ställa upp? Ska man be om väljarnas förtroende i kommunalval med motiveringen “rösta på oss så vi får lite mer pengar och bätte kontaktyta med medborgarna”?

  3. Tomas Melin on 24 July, 2009 at 12:07 pm

    @Jakob
    Det är en problematik som i sak gäller riksdagen också. Mandat i riksdagen innebär 15-20 mandat (lite beroende på). Okej, då ska ni sitta i kulturutskottet, näringsutskottet, justitieutskottet, EU-nämnden och så kan nån hänga i KU på kul. Men vad ska era övriga ledamöter göra?

    Du har nog rätt i att det är svårt att i nuvarande hitta så många kommunala frågor, annat än öppen källkod. Men det beror nog mer på att ni som parti inte mött denna politiska praktik, än att det inte finns frågor som ni har åsikter om. Den praktiska kulturpolitiken sker tex regionalt, i mycket stor utsträckning. Det är på lokal nivå som kultur sprids och skapas. Det vore relevant, och intressant, om ni faktiskt engagerade er i detta. För att inte tala om regional utveckling inom IT/kultur/dylikt.

    Visst kräver detta en vidgning av programmet, eller snarare så blir det nog en konsekvens av sådant engagemang. Ni kan nog heller inte förvänta er att er vågmästarstrategi fungerar lokalt (ännu sämre än på riksnivå, där jag har dubier). Men det är babysjukdomar. Ska PP dansa mer än en sommar, så måste ni övervinna detta oavsett till vilken nivå ni kandiderar.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Följ mig

Senast kvittrat

    Flattr