Grönt justitieflum
Två av Grön Ungdoms främsta företrädare, Jakop Dalunde och Christian Valtersson, flummar ut rejält idag på Newsmill. De skriver på tema övervakning, och menar bland annat att övervakning är fel eftersom det innebär att vi inte har förtroende för varann. Lite mer Di Leva i politiken, typ.
Som av en händelse kom också idag veckans nummer av min lokala tidning, “Mitt i Västerort“. Där kan vi läsa om ett nytt fall av den i min stadsdel så populära ungdomssysselsättningen att bränna ner våra skolor. Denna gång kunde dock branden avvärjas, eftersom skolan hade satt upp övervakningskameror.
Just dessa kameror var termosensorer, värmekameror, så jag utgår ifrån att firma Dalunde-Valtersson inte har något emot just dessa. Riktiga övervakningskameror är ju så svåra att få tillstånd för. I praktiken innebär det att pyromanerna i detta fall inte kan identifieras och går fria. Men enligt Dalunde-Valtersson är det bra att vi inte kan identifiera brottslingarna, eftersom detta skulle kunna vara integritetskränkande och eftersom det skulle innebära att vi inte litade på dem.
Jag tar spjärn mot båda påståendena. Kameraövervakning av offentlig plats kan inte vara integritetskränkande i sig, just eftersom det är offentlig plats. En övervakningskamera är i praktiken inte något annat än en närvarande väktare, ändå vill Dalunde-Valtersson göra det förra till en integritetskränkning. Varför?
En brasklapp är här nödvändig! Övervakningskameror kan leda till integritetskränkande effekter. Exempelvis om större delen av en stads yta är täckt av kameror och att någon, eller något, kan följa en persons promenad genom staden och/eller kartlägga personers beteenden. Det håller jag med om måste undvikas. Men det är inte vad frågan nu handlar om.
Det andra påståendet jag tar spjärn mot är det bärande paradigmet om att land inte byggs med lag utan med värderingar. Detta påstående går också in i en diskussion jag förde tidigare, också då om brottslighet (just då visavi integration) och hur denna bäst bekämpas. Jakop Dalunde var inblandad även då i kommentarerna och menade (lätt förenklat) att det handlade om strukturell rasism som ledde till brottsligheten. I Newsmill-artikeln är ett sådant strukturresonemang en premiss, när brottslighet tydligen ska bekämpas genom att ge brottslingar en rejäl kram och ett löfte om att vi litar på dem.
Visst, det är full möjligt att det i många fall är “samhällets fel” när en ungdom för första gången begår ett brott. Men om samhället inte tar sitt ansvar efter det första brottet, så är samhället ansvar för det andra brottet desto högre. Till syvende och sist är det en otjänst gentemot ungdomen, som utan konskevens av sina tidiga småbrott löper större risk att förfalla ner i tyngre brottslighet.
Jag menar att kameraövervakning i grunden är något positivt, då det ökar möjligheten att få fatt i förövarna vid exempelvis våldsbrott eller vandalisering. Det är ingen universallösning, men Dalunde-Valtersson har helt fel när de framställer det som att det är verkningslöst. I rapporten “Kameraövervakning och brottsprevention – En Systematisk forskningsgenomgång” (Rapport 2007:29) skriver BRÅ:
“Utvärderingarna visade att effekterna varierade, men resultaten talar för att övervakningen rätt använd och under i övrigt gynnsamma förhållanden förebygger brott. När kameror installerades på Möllevångstorget i Malmö begicks förhållandevis många brott på en liten yta som helt kunde kameraövervakas. Här gav övervakningen tydliga resultat. Antalet anmälda brott minskade och antalet rapporterade händelser blev lägre än förväntat, samtidigt som den upplevda tryggheten ökade något.”
BRÅ drar flera slutsatser om vad som är gynnsamma förhållanden. Kameran eller kamerorna ska täcka området. Det fungerar bäst på områden med koncentrerad brottslighet. I huvudsak förebyggs planerad brottslighet (oplanerad brottslighet som fastsnar på film blir dock enklare att reda upp, min anm). Andra åtgärder är också nödvändiga (tex ökad belysning). Inte minst verkar det vara viktigt att kännedomen om kamerorna är god.
Jag fokuserar gärna på uppklarandet av brott snarare än prevention. Men i rapporten “Kameraövervakning i Landskrona – En utvärdering” (Rapport 2009:14) påpekar BRÅ att det också finns en koppling mellan de två:
“Polisen har inte använt bilder från övervakningskamerorna i den utsträckning man har haft möjlighet till och ingen brottsuppklarande effekt har därför kunnat mätas. Brottsförebyggande effekter av kameraövervakning blir troligtvis mer tydliga om det blir känt att kamerorna används för att utreda och bevisa brott. Polisens förklaring till att bilderna från övervakningskamerorna inte använts är att informationen om kamerorna inom den egna organisationen har brustit. För att inspelning av bilder med hjälp av övervakningskameror ska vara meningsfull krävs att bilderna används och att resultatet blir känt. Rätt använda kan bilder från kameraövervakning fungera som ett hjälpmedel i polisens uppklaring av brott och i förlängningen stärker det kamerornas avskräckande effekt.”
Jag tycker det är viktigt att diskutera integritetsfrågorna. De som normalt läser min blogg vet att jag prioriterar dessa mycket högt. Men det innebär inte att vi får sätta brottsbekämpning och människors vardagsbekymmer på undantag. Vi kan få både integritet och en effektiv justitiepolitik, men då måste våra gröna företrädare ta sig en titt på den forskning som faktiskt finns. Då hittar de nog få studier om brottsbekämpning medelst vackra ord.
Andra bloggar om: politik, samhälle, integritet, kameraövervakning, grön ungdom, brottslighet, justitiepolitik
Pingat till intressant.se
Rapporten du länkar till (från 2007) visade på en kraftig (signifikant) minskning av brottsligheten på Möllevångstorget, och det är ju förstås bra, men kamerorna har varit rätt värdelösa på att fälla brottslingar. Hittade inte länk nu, men det stod om det i Sydsvenskan i våras, och det rörde sig om några procent.
Det finns en annan viktig faktor förutom integritet, brottsprevention och uppklara brott, som jag tycker är märkligt frånvarande, nämligen kostnadseffektiviteten. Hur uppnår vi maximal trygghet till minimal kostnad? Jag tror det kan vara med kameror i vissa fall, men långtifrån alltid förstås. Minns jag rätt är driften för en kamera runt 400.000 per år, det är lägre men ändå jämförbart med vad det kostar att ha en polis anställd ett år.
Rasmus.
Det framgår också av BRÅ-rapporten att kamerorna på Möllevångstorget var dåliga på att fälla folk. Om jag minns rätt nu var det bland annat pga dålig bildkvalitet. Det finns dock inget som säger att just det exemplet är allmängiltigt. Det handlar snarare om placering, kamerakvalitet och andra omständigheter. I fallet Landskrona verkar åtminstone BRÅ dra slutsatsen att polisen hade kunnat använda bilderna i högre utsträckning än de gjort.
Vad gäller kostnaden tycker jag 400 lax låter mycket, har du någon källa på det? Ser inte riktigt vad de kostnaderna ska komma ifrån. I övrigt ser jag inte riktigt problemet med just kostnadseffektiviteten. Det är ju upp till den som betalar kalaset att bedöma, och inte alltid ett politiskt beslut. I fallen av skolorna här i minst stadsdel är det till exempel fastighetsbolagen som har tyckt det är billigare med termosensorer (och väktare, antar jag) än att bygga nya skolor hela tiden. Det är helt enkelt deras kalkyl, som jag inte lägger mig i.
Däremot har du ju rätt i att det inte alltid är bra med kameror. Det framgår ju också både av mitt inlägg och av BRÅ-rapporterna. Men i många lägen är det ett verktyg som är relevant att använda, och då tycker jag att “vi måste lita på varandra” är ett dåligt motargument.
I BRÅ:s rapport 2003:11 visar man blandade resultat angående kameraövervakning. Det visar även rapport 2007:29. Att bara ta upp de bra resultaten är mycket missvisande av dig Tomas.
Exempelvis:
I rapport 2003:11 hänvisar man till två studier på två olika torg, ett av torgen visar en minskning av de ANMÄLDA brotten på 40 %. Men vid det andra torget så visas ingen minskning alls.
I rapport 2007:29 så visar man att det förekommit en klar minskning (kring 50%) vid parkeringar och liknande områden men bara en 7 procentig minskning vid andra områden som centrumområden.
Om det nu är så att kamerövervakning har blandande resultat så finns det ju en risk för integriteten vid de ställen där kameraövervakning bedrivs utan någon nytta!
Dessutom så har den allmäna kameraövervakningen ökat lavinartat de senaste åren… Vilket gör att det du skriver i din artikel om “att någon, eller något, kan följa en persons promenad genom staden och/eller kartlägga personers beteenden.” Faktiskt är närmre än vad man kan tro!
@Erik
Sho Brushan, kul att du skriver!
Njae, inte missvisande. Jag skriver ju att det gett olika resultat men att det under “rätt” förhållanden kan vara effektivt. Och vad som är “rätt” förhållanden är studierna ganska säkra på.
Men du har helt rätt i att påpeka att de kameror som sätts upp under fel förutsättningar bara är dumt o kanske integritetskränkande.
Angående att kartlägga beteenden kräver ju det någon typ av apparatur för att läsa av, tolka och analysera de bilder som filmas och spara resultatet, samt en sammankoppling av alla (eller iaf många) olika kameror. Det senare kan ju ske om tex ett vaktföretag får monopolställning, men det första kan vi ju rentav förbjuda i lag.
Åh, herregud vad skönt att se att en grön person inte behöver lida av laissez-faires-sjukan i alla lägen!
Jag tycker MP har många vettiga ståndpunkter, men gråter och sliter mitt hår när det gäller bla brottsbekämpning. Det gäller ju att hitta lösningar för vanligt, hederligt, icke-kriminellt folk — inte gulla och curla brottslingarna.
Men tyvärr lider MP ofta av (övre) medelklassens dåliga samvete för allt elände i världen, som de försöker sona genom totalt missriktad solidaritet med förövaren – som man i inkonsekvensens namn döper om till “offer”.
F-Ä-L-U-M-M-M-M-I-G-T-T-T-T-T!
Men inte ditt inlägg, Tomas. Det var bara bra. Och glädjande.
Ta-ta!